torsdag, oktober 23, 2008

Moder Theresa

Känner mig så läskigt nöjd när jag har spenderat några minuter i samtal med en kontaktsökande främling! Om de är pensionärer förstärks självbelåtenheten ytterligare. Känner mig trevlig, generös och som en hyvens tjej. Får spänst i stegen, rosor på kind och solsken i blick. Småler för mig själv flera minuter efter att våra vägar skiljts åt. 

Och mår bra resten av dagen. Det är inte mycket som ska till.

1 kommentar:

Anonym sa...

Känner igen mig. Som att man gjort sin beskörda av dagens goda gärning. Att denna självklarhet, som medmänsklighet, ska få en att må så bra. Varför gör man då inte sådana saker HELA tiden. Önskar att jag och alla andra inte var så "typiskt svenskt" och tråkig. Mer samtal mellan okända människor och fler leenden på folkets läppar.